El och värme 

 

Mot 100 % självförsörjning

Den nya lokala kraftanläggningen på Barritskov säkrar en stor del av gårdens och Årstidernas självförsörjning av värme och el. Anläggningen baseras på pyrolys av biomassa, som kommer från uttjänta trälådor och träpallar. Anläggningen kan leverera hela värmeförbrukningen, samt 60 % av elförbrukningen. Med en förväntad expansion år 2009 är målet att bli 100 % självförsörjande med el och värme baserat på biomassa.

Den samlade produktionen

Anläggningen är en pyrolysbaserad stirlingmotoranläggning, som omsätter bränsle motsvarande 250 kW per timme. Av detta produceras det 35 kW ström, 120 kW fjärrvärmevatten samt 90 kW kol. Eftersom det ska produceras ström hela året kommer det om sommaren att finnas överskottsvärme. Den används i torkanläggningen för hö som har en stor värmeförbrukning.

Pyrolyssnäckan

Pyrolyssnäckan (1) är en smal rörkammare med en värmekappa och en snäcka, som leder in träflisen. Värmekappan tillför 750 grader varm rökgas från brännkammaren och värmer upp flisen. Under uppvärmningen fördrivs flisens olika flyktiga beståndsdelar i den ordningsföljd som de når sin kokpunkt; vatten vid 100 grader, därefter de lätta kolväteförbindelserna och avslutningsvis de tunga kolväteförbindelserna (tjärämnen). Vid ca 450-500 grader kvarstår bara de icke-flyktiga beståndsdelarna, som huvudsakligen är rent kol, koks (2). Flisens flyktiga beståndsdelar förbränns sedan som gas (pyrolysgas) i brännkammaren (3). Flisen tillförs utan syre eftersom detta annars medför att pyrolysgasen brinner i själva rörkammaren.

Uppvärmning

Efter pyrolyssnäckan leds rökgasen till luftförvärmaren (4), som förvärmer förbränningsluften till brännkammaren. Restvärmen från rökgasen värmer upp kontoren via en gas-/vattenväxlare (5). Till sist leds resten av rökgasen till skorstenen.

Elproduktion

Stirlingmotorn är en kolvmotor med extern förbränningskammare (6). Den omvandlar värmeenergi till rörelseenergi via kolvar, som drivs av skillnaden mellan den varma luften i värmepannan (1 000-1 200 grader) och den kallare luften utanför. Kolvkammarna är fyllda med helium som lätt utvidgar sig eller drar sig samman beroende på temperaturen. Kolvarna driver en elgenerator som producerar el. Det producerade kokset (3) förs ut i en container och ska användas som jordförbättringsmedel samt till CO2-lagring, då kolmaterialet i koksen är mycket stabilt. Barritskov deltar i forskningsprojekt som undersöker koksens jordförbättrande förmåga samt graden av stabilitet i jorden. Det produceras ca 3,5 m3 koks per dag.