Varje kvartal mäter vi vårt CO2-avtryck, implementerar nya miljövänliga initiativ i alla delar av företaget och fortsätter det hårda arbetet med att minska vår klimatpåverkan.
Vi på Årstiderna har i samarbete med Concito gått igenom klimatavtrycket på produkterna vi säljer (t.ex. danskproducerade jordärtskockor, spanskproducerade paprikor, tyskproducerad kyckling). Över 400 varor klimatberäknades. Beräkningarna gjordes av Årstiderna (lantbruks- och miljöchef Svend Daverkosen och Concito (Torben Chrintz).
Huvudsakliga faktorer vid klimatberäkning
Klimatet och miljön belastas genom flera olika faktorer, som alla spelar roll för klimatavtrycket:
- Produktion (primär) lantbruk och odlingar:- Bruket av jord kallat ILUC (Indirect Land Use Change)
- Själva produktionen i form av maskiner, redskap, traktorer, diesel osv.
- Förarbeten på tvätteri, mejeri, slakteri, sylteri, safteri osv.
- Transport från gårdarna till Årstidernas packeri
- Energiförbrukning vid packning av kassar/lådor, truckkörningar, bruk av emballage osv.
- Transport av packade kassar/lådor till kunderna
- Elförbrukning i hushållen
- Energiförbrukning vid packning av kassar/lådor, truckkörningar, bruk av emballage osv.
- Transport av packade kassar/lådor till kunderna
- Elförbrukning i hushållen
Utöver det ska hänsyn tas till råvaru/matsvinn i:
- Primärproduktionen
- Under transport
- I packeri
- I hushållen
Generellt sett gäller att ca. 2/3 av det totala klimatavtrycket kan tillskrivas ILUC. En del kallar det "frånvaron av natur", alltså belastningen som sker när jord beläggs för produktion - jord som annars hade varit vild natur. ILUC brukar inte tas hänsyn till i klimatberäkningar, därför kan det uppstå markanta skillnader mellan olika beräkningar.
Om relationen mellan CO2-utsläpp och kalorier för vete, bönor, ärtor och korn sätts som index 1, kan vi i grovt beräkna att:
- Grova grönsaker som potatis, rotfrukter och kål har ett indextal på 2
- Grönsaker från Sydeuropa (t.ex. tomat, paprika och aubergine som växer rikligt där) har ett indextal på 3
- Fisk har ett indextal på 4
- Bladgrönt (som typiskt innehåller mycket få kalorier) har ett indextal på 6
- Ägg har ett indextal på 7
- Mejeriprodukter (en mycket variationsrik grupp) har ett indextal på 20
- Kyckling har ett indextal på 20
- Fläsk har ett indextalpå 30
- Nötkött, lammkött och getkött har ett indextal på 50
Det vi utifrån ovan kan konstatera, är att grönsaker i genomsnitt har ett indextal på 4. Animaliska produkter har i genomsnitt ett indextal på 30-40 och belastar alltså klimatet, kalori för kalori, 8 gånger mer än grönsaker.
Om du har två middagsrätter á 500 gram – en portion helt från Sverige med en genomsnittlig transporsträcka på 200 km, och en portion helt från Spanien med en genomsnittlig transportsträcka på 3.000 km, kan klimatavtrycket bli lika stort för den spanska portionen, om du minskar intaget av nötkött med 10 gram, fläskkött med 18 gram eller kyckling med 28 gram.
